Monika Chanovian : Häxdansen Jag gömde mig bakom den stora minnesstenen i Tjyvaparken. Var höll Viggo hus? Vi hade stämt träff en halvtimme före tolvslaget och nu var klockan tio minuter i tolv. Det här bådade inte gott. Det var en tillfällighet som jag fick ...
Carina Persson : Mia N. Piga och jag Jag gömde mig bakom Mia N. Piga så snabbt det bara gick. Hennes röda vingar med de stora svarta prickarna skyddade mig. Det var i alla fall vad jag hoppades på. Ville absolut inte bli sedd just ...
Ida : Zappa Jag gömde mig bakom det största trädet jag kunde hitta. Jag såg mig förbluffat omkring i den stora gröna djungeln. Något sjukt hade precis hänt. Tro det eller ej, men jag var jagad av dinosaurier. Stora gröna dinosaurier med mörkgröna ränder på ...
Pär Dunge : Tidsresan Jag gömde mig bakom en halvöppen dörr till det stora rummet. Salen var nog byggd i avsikt att utgöra en sällskapsyta men liknade nu mest en verkstad. Bänkar, verktyg och en massa material var utspridda över hela golvet. Tre personer uppehöll ...
Billy Nielsen : Vi är alla lika Jag gömde mig bakom ett träd. Ett sådant där träd som är stort och grönt. Massor av gröna löv. Det var vår och all vegetation var i blom. Härligt med alla färgerna. Men där var något som stack ...
Ingrid Andreasson : En blå planet i fjärran Jag gömde mig bakom farkosten från rymden. Från mitt gömställe bland buskarna kikade jag upp på raketen som skimrade i vitt och bländade mig. Den väste fortfarande och små puffar av vit rök svävade omkring den. Jag ...
Nina Nermark : Den svarta kristallen Jag gömde mig bakom vagnen tillsammans med Stella. Jag var livrädd. Jag hade aldrig sett en svart enhörning förut. Hans ögon hade eldens färg och på håll, såg han mycket hotande ut, när han frustrerad skrapade hovarna i marken. ...
Maria Hokkanen : I vallmons andetag Jag gömde mig bakom nattflyna. Som hade sökt sin tillflykt. Mot det ensamma ljuset. Intill det öppna fönstret och rosorna. I trädgården. Viskade mjukt i skymningen. Trädet en bit bort. Stod tyst. I månljusets körsbärsblom. Jag undrade hur många ...
Jag gömde mig bakom byggnaden som innan hade föreställt ett ståtligt hus, men som nu endast bestod utav ett fallfärdigt skelett som knappt orkade bära upp de få brädor som envisades med att hänga sig kvar. Mitt andfådda flåsande bedövade de oljud som väsnades ifrån ...
I tunnelbanan är allting mörkt – både bokstavligt och bildligt talat. Fönstren är inte så mycket till fönster, utan speglar det mörker som tåget transporterar. Färglösa individer på färgglada stolstyg med snusprillor som klistrat sig fast på dörröppnaren. Det tog emot för henne, redan innan ...
