Vem är du?
En medelålders författare som aldrig vuxit ifrån ungdomslitteraturen. Jag skriver mestadels fantasy för unga, helt enkelt för att det är vad jag vill läsa.
Copyright/fotograf: Caroline Andersson Renaud
Vad är det mest intressanta i ditt liv just nu?
Min dotter. Så är det ju när man har barn.
Vad fick dig att börja skriva?
Harry Potter, kort och gott. Jag har alltid varit en läsare, men hade inte en tanke på att själv skriva – förrän den serien golvade mig och kickade igång någonting inom mig som jag inte visste fanns.
Finns det någon person som varit viktig för ditt skrivande?
Min man, som outtröttligt stöttat mig, år ut och år in.
Hur gammal var du när du skrev din första bok?
Jag var i trettioårsåldern. Boken var värdelös. Det tog sedan tio år innan jag skrev någonting någorlunda läsbart, som ett förlag ville ge ut.
Vilken bok är du mest stolt över?
Min debutbok, En väktares bekännelser.
– Den bok jag är mest stolt över.
Hur gjorde du för att bli utgiven?
Jag vägrade ge upp.
Har du tagit hjälp av någon – lektör, storycoach och liknande inför boksläpp?
Ja!!! Jag är helt beroende av mina redaktörer. Det går absolut inte att skriva en bok på egen hand – inte så att den blir färdig för utgivning i alla fall (ja, jag fattar att det finns undantag, men jag tror uppriktigt sagt inte att de är speciellt många). Man behöver någon annans ögon på texten. Någon måste fungera som det där barnet i kejsarens nya kläder och peka på det som är svagt, oklart eller rentav uselt.
Det här är något jag inte förstod från början och det bidrog mycket till att det tog så lång tid för mig att få ett manus antaget. Faktum är att den stora vändpunkten i mitt skrivande kom när jag för första gången lämnade över ett manus till en lektör och blev sågad jäms med fotknölarna. Jag blev helt knäckt, men så här i efterhand är det det bästa jag gjort som aspirerande författare.
När du sätter dig ner och ska skriva – vad är det första du börjar med?
Haha! Öppnar manusdokumentet och kämpar med mig själv för att ö.h.t. sitta kvar framför datorn. Flyktimpulsen brukar vara kraftig. Det är så dubbelt det där med att skriva: Det är ångestladdat, motigt och tungrott, samtidigt som det är det jag helst vill göra här i livet. Borde installera ett svårlossat säkerhetsbälte i arbetsstolen hemma.
Och sen…?
Ja du … Förr eller senare kavlar jag upp ärmarna och skriver. Jag är väldigt dålig på att tänka ut i förväg vad som ska hända – jag är ingen synopsismänniska – och måste helt enkelt sitta vid tangentbordet för att komma någonvart.
Tycker du att skriva är ett hantverk för ett fåtal eller kan alla skriva?
Jag ska inte säga att alla kan skriva, inte så att det blir tillräckligt läsbart/-värt för att tryckas upp och säljas. Men med det sagt tror jag att i stort sett alla som vill skriva kan lära sig att göra det riktigt bra. Skrivandet är definitivt ett hantverk och man måste vara beredd att göra jobbet. Det är man troligen bara om man verkligen vill. Skrivtimmar under bältet och förmåga att ta till sig konstruktiv kritik, det är vad det handlar om.
Dramaturgiska kurvan, är det något du anammar i ditt skrivande?
Gode gud, nej! Åh, vad jag önskar att jag kunde tänka på det viset, men det kan jag inte. Dock ska man komma ihåg att den dramaturgiska kurvan till syvende och sist handlar om vad en publik förväntar sig av en berättelse (parafraserar Alex Haridi här), och det har vi nog alla mer eller mindre internaliserat.
Skriver du kronologiskt eller scen för scen som du sedan ”flyttar” runt?
Definitivt kronologiskt, men det händer att jag blir så illa tvungen att röra om i det hela.
Vilket hinder är det svåraste att komma över i skrivandet tycker du?
Som sagt, den rent fysiska impulsen att göra vad fasiken som helst annat än att skriva.
Var skriver du helst och vad har du bredvid dig då?
Där min dator är, där är min arbetsplats. Bredvid mig har jag förmodligen en kopp kaffe som står och kallnar. (Det har jag i skrivande stund.)
Vad är dina fem tips till en aspirerande författare?
- Skriv!
- Låt andra läsa och tycka och tänka.
- Lyssna på vad andra tycker och tänker, utan att slå ifrån dig. Det är din text, men den kommer att vinna på att du tar till dig kritik och skriver om/utvecklar/stryker där det behövs. Att ditt manus inte är perfekt betyder inte att du är en dålig författare/människa.
- Låt inte standardrefuseringarna få dig att tro att du aldrig kommer att bli utgiven. I princip alla författare jag känner har blivit bombarderade med standardrefuseringar – det händer mig ofta fortfarande!
- Fortsätt skriva, till varje pris!
Kan du avslöja något om ditt nästa projekt?
Det rör sig, i vanlig ordning, om en kombination av starka känslor, magi, udda karaktärer och underliga varelser. Andra delen i Sunnanvinda-serien.
Sunnanvindaserien
Vad heter dina böcker och vart kan vi hitta dem?
Ok, här kommer en härlig lista med måste-läsning:
- En väktares bekännelser (trilogi, 12-15 år, Gilla böcker/Lilla piratförlaget)
- När jag vågar (lättläst (ej fantasy!), 9-12 år, Nypon förlag)
- De magiska stavarna (lättläst trilogi, 9-12 år, Nypon förlag)
- I väntan på Jacques (feelgood för vuxna(ish), Lavender Lit)
- Sunnanvinda – Herrgårdens hemlighet (första delen i serie (andra delen kommer i höst), 9-12 år, Bonnier Carlsen)
Tips på något läsvärt, förutom dina egna böcker såklart?
Oj! Det mesta Stephen King har skrivit (eller minst hälften av det i.a.f.). The Handmaid’s Tale av Margaret Atwood är fantastisk (mycket bättre än Netflixserien). Jag ger dig solen av Jandy Nelson är nog den bästa ungdomsbok jag läst. Terry Pratchett är en nästintill oändlig källa att ösa ur ifall man uppskattar hans typ av humor. Jag förutsätter att Harry Potter håller fortfarande, även om det var länge sedan jag läste de böckerna – de fick mig trots allt att vilja skriva. Jag kanske borde komma med mer esoteriska tips, men allting beror ju på vad man gillar för sorts böcker.
Du har nu stafettpinnen, vem skulle du vilja att vi intervjuar nästa gång?
Prata med Angelica Öhrn, tycker jag. Hon är en ungdomsboksförfattare med en försvarlig mängd utgivna böcker, som skiljer sig väldigt mycket från mina. Där jag pepprar med fantasy, brukar hon hålla sig till den mer sansade sidan av tillvaron.
Skriv en kommentar