Såhär när året är nästan gånget är det äntligen dags att förmedla 2024 års sista tävlingsresultat och -bidrag.
Exakthet av Andreas Lantz
Exakthet är när man gör saker perfekt vid rätt tillfälle. Är man en charmör kan man få vilken person man vill på fall och för att lyckas med detta krävs exakthet. Man måste säga och göra exakt rätt sak på rätt sätt vid rätt tillfälle. Är man exakt kan man övertyga folk till det mesta. Exakthet är inte bara precision när man skall skjuta lerduvor och spela fiol. Det är mycket mer än så. Det finns massor av ord man kan yttra när man kommunicerar med folk. Ibland är det enklast att inte analysera. Exaktheten kan komma från en naturlig talang att säga och göra vad som krävs men ofta får man träna upp sig. Att förföra och övertyga folk är en sann konst som kräver exakthet. Man måste ha rätt kroppsspråk och rätt tonfall. Ibland kan man inte avgöra varför personen uppfattas som attraktiv. Ett vackert leende är självklart lockande men ofta behövs inte detta. Det är personens exakthet när det gäller samspel med omgivningen som får folk på fall. Röstläge och kalibrering till omgivningen är viktigt. Exakthet är inte vad de flesta tror.
Utan vattenpass av Tanya Bengtsson
Måste tavlorna på väggen hänga sådär perfekt rakt? Är det egentligen noga hur långt det är mellan varje ram? Om jag kisar med ögonen hänger de ändå ganska exakt.
En helg kommer en gäst på besök och jag ser att han tittar på tavlan över sängen. Vi dricker kaffe och spelar kort men min gäst sitter på stolkanten, oron spritter i kroppen och ögonen glider mot köksöppningen. Utanför finns min lilla hall och i rummet intill hänger tavlan. När kaffet är uppdrucket och ytterdörren stängts vänder jag mig mot rummet med tavlan och tittar. Tavlan hänger exakt där jag hängt den. Inga vattenpass användes men mamma hade hållit och jag hade sagt; lite upp, lite ner. Sedan hade jag ritat ett kryss ungefär rätt och slagit i en spik.
Nästa helg kommer gästen tillbaka med sin verktygslåda. ”Är det ok om jag bara flyttar tavlan lite upp och lite till vänster? Då hänger den precis rakt över sängen?”. Med en axelryckning går jag ut i köket och diskar. I dag hänger just den tavlan exakt över sängen. På väggen bredvid hänger sex tavlor till och de har jag satt upp helt själv, exakt där jag vill ha dem.
Att mäta i siffror av Astrid Kalis Blomberg
Sjukskriven: 50%
Mobilbatteri: 64%
Datorbatteri: 27%
Antal äpplen i kylskåpet: 4 (jag äter endast kylskåpskalla Pink Lady äpplen, allt annat är exakt fel)
Finns det en själ?
Man kan inte säga “själen är 3,9 dl” eller “ den väger 1,3 kg”
Men min själ är kall
Min själ är tung
Det vet jag
Vad är exakthet? av Andreas Persson
Exakthet är för mig konsten att fånga det som är sant och precist, utan utrymme för tolkningar eller felmarginaler. Det handlar om att uttrycka något med fullständig klarhet, där varje detalj är välavvägd och betydelsefull. Som en kirurgs skalpell, skär exaktheten genom dimridåer av osäkerhet och lämnar inget utrymme för tvivel. Det är en form av perfektion som kräver både tålamod och koncentration, där varje ord, handling eller tanke har en avsikt och en funktion.
I en värld full av brus och tvetydigheter är exaktheten en strävan efter renhet och skärpa. Den är ett verktyg för att förstå världen på ett djupare plan, för att mäta och beskriva det som annars kanske hade gått förlorat i vagheten. Exakthet är inte bara korrekthet, utan också precision i syfte och utförande – ett uttryck för det bästa och mest noggranna vi kan uppnå.
Exakthet av Ingrid Andreasson
Att beskriva exakthet måste vara exakt. Det kan innebära att komma i exakt rätt tid till något. Eller att en händelse måste inträffa vid en exakt tidpunkt.
Exakt klockan 15:00 måste det ske. Inte tidigare, inte senare. Det får inte bli skevt eller slarvigt utan måste vara exakt. Det finns inget värre än människor som inte förstår och respekterar detta med att vara exakt. Allt står på spel. En person sitter med sin hand exakt placerad på reglaget. En röd lampa lyser. Minuterna tickar framåt. Personen svettas. Exakt 6 andra personer finns i rummet. Ingen får gå ut och ingen får komma in. Det är dödstyst i rummet. Inget får gå fel nu. Minutvisaren flyttar sig med ett sista ryck. Klockan är exakt 15:00. Nu lyser en grön lampa. Reglaget trycks ner. En röd lampa blinkar. Något blev fel. Det exakta bröts. Allt blev skevt. Atombomben utlöstes inte.
När det sa klick av Elin Dofs
Fötterna vinglar på höga klackar och det får mina knän att skaka. Jag fokuserar på musiken för att återfå balans och lutar mig framåt för att ta stöd från min danspartner. Sekunder senare känner jag hur hans grepp om min midja blir fastare och handen rör sig i en diskret smekning över ryggslutet. Det går en ilning av vällust längs ryggraden och min kroppstemperatur stiger.
Plötsligt är det som att fötterna dansar av sig självt, jag är inte medveten om dansgolvet längre. Jag tittar uppåt och söker oroligt med blicken, söker en bekräftelse. När min danspartner tittar ner mot mig med ett småleende vet jag med exakthet. Jag hade det på känn och i hans ögon ser jag en reflektion av den känsla som övermannat mig.
Exakthet av Hugin Roth
På rakt vis, en tydlig devis. Att vara Exakt, givakt på tydlighet. Befintlighet – och något som inte felar. Som inte är ihopsatt av trasiga delar. Exakthet är att nå hela vägen in, hela vägen fram. En bro som löper över sundet, en brasa som brann – hela vägen ner i kolet och lämnade ingenting kvar. Exakthet är att inte vela, inte spela – det är något som är ärligt, ibland likväl besvärligt. För det lämnar inte rum för varslande. Det är just vad det utger sig för, och när det förstör? Så förstör det allt.
Det är att tömma fickor, att anlända på minuten. Är att behöva sitta kvar i salongen – för att föreställningen inte är slut än. Exakt, givakt på anständighet. Utförlighet – och något som inte luras. Exakthet är just det, och inget annat. Inget ge, inget ta – bara va.
Just så. Exakt så.
Punktligt av Cornelia Dymling Almén
Du skall komma i tid till ditt arbete.
Noll åtta noll noll.
Inte noll åtta noll tre eller
noll sju femtiosex. Du väntar i entrén, precis vid hissarna bredvid den där stora växten som ett företag kommer och vattnar med jämna mellanrum. De kommer varannan torsdag klockan tio fyrtiofem.
På slaget noll åtta noll noll öppnar du med hjälp av den automatiska dörröppnaren glasdörren in till kontoret. Noll åtta noll fyra hämtar du en kopp kaffe i personalköket längst ner i korridoren, för att noll åtta noll åtta slå dig ner vid din skrivbordsstol.
Den gången du råkar tappa din kaffekopp i golvet så att kaffe och trasiga skärvor av porslin måste städas undan och torkas bort,
sätter du dig vid ditt skrivbord först klockan noll åtta tjugotvå. Du känner ångest, får frossa och feber, måste sjukanmäla dig och åka hem. Bussen går noll åtta femtio och det händer aldrig igen.
Transportören av Heikki pohjolainen
Tiden går men är punktlig. Döden inträffar när hjärtat slutar att slå och när själen lämnar landet.
Där är vi alla lika. Jag är inte liemannen, bara begravningsbyråns transportör. Vi kommer aldrig till lunch där du bor. Tänker, inte tre trappor upp utan hiss. Du är ensam, du sitter med TV- tidningen i ditt knä,
ser ut som du bara somnat en stund.
Vi bugar oss djupt. Du har ett band runt din handled, du är du. Som ett entréband, när en dörr stängs öppnas en annan. I stunden är vi alla lika, vi kör dig till ett ställe där det är kallt och alla delar rum.
Att tjuvröka av Mats Hansson
Det krävs en del för att tjuvröka. En exakthet och en förmåga att hitta tillbaka till gömman med pipa, tobak och tändstickor. För detta krävs ett precist och nogsamt stegande som min kompis och jag hämtade från koordinatsystemets grundidéer, som vi lärde oss i vår ungdom i mattematikundervisningen som 6:e klassare. Skogens alla rötter, stenar och träd såg likadant ut för oss och vi kände oss desorienterade som gjorde det svårt för oss att återfinna gömman. För att råda bot på detta utgick vi från områdets lekpark och tog 138 steg mot teleskåpet. Från teleskåpet 83 steg mot den jättelika eken. Från eken 46 steg i rikning mot den brända tallen. Sedan 44 steg mot den runda stenen. Ett halvt varv runt stenen hittade vi platsen för det mest förbjudna. Där grävde vi ner rökverken under grenar och löv en bit under jorden. Bara med dessa siffror och destinationer kombinerat med ett exakt stegande kunde vi hitta till tjuvgömman, gång efter annan. Exaktheten kräver en kedja av faktorer som måste samverka. Det som till slut avslöjade oss var rökmolnen som mystiskt steg upp från ett skogsparti, några gånger för mycket. En faktor vi inte räknade med.
Exakt helt perfekt av Lisa Höglund
Perfektion. Exakt 20 kronor, exakt 200 ord.
Samma tankemönster om igen, att det måste vara precis, exakt, perfekt. Jag vet att det inte måste, men något inbyggt i mig räknar, ser till att det blir så. Aldrig på ett ungefär.
Jag är inte perfekt, och det är okej. Det har jag fått höra sedan jag var liten. Så varför har jag ofta inbillat mig att bara högsta betyg är bra, bara det rätta antalet ord är det som räknas? Det går oftast bra med ungefär också. Nästan. Inte helt perfekt.
Jag är trött efter jobbet som de flesta andra. Det går bra att låta disken stå till imorgon. Det gör faktiskt det. Städningen kan göras i helgen, och det är helt lugnt att ha det kreativa kaoset framme en dag till.
Fokusera på bara det. Gå in i min egen värld, mitt eget kaos, som i det här skedet absolut inte behöver vara perfekt. Bara leka, skriva, se vad det blir, vad som kommer ut just idag.
Ja, det går alldeles utmärkt. För det är det jag vill, och det jag behöver. Och det om något, att göra något jag mår bra av, är väl exakt helt perfekt?
Exakthet av Mikaela Stigsdotter-Larsson
Exaktheten med vilken havssköldpaddan återvänder till födelseplatsen
Exaktheten med vilken hon mäter för att alla ska få lika mycket
Exaktheten med vilken stråken frammanar en vibrerande, levande ton
Exaktheten med vilken han modellerar sin röst för att driva mig till underkastelse
Exaktheten i orden som får skrattet att bryta ut
Exaktheten i tårens färd nedför kinden
Exaktheten med vilken du rör vid min själ
Exaktheten vilken gör att pusselbitarna inte passar ihop
VÄRKEN ÄR EXAKT av Latifa Gharbi
Analysen är inte felaktig
mina små ord
tog sig inte igenom
din rustning
klockan 12
kan jag inte gråta
för då sänder P1
Dagens dikt
det var aldrig tal om
något annat än true love
på avstånd och i tysthet
sådan kan kärleken vara
om man säljer sina drömmar
analysen är fullbordad
jag befinner mig
utanför
kärlekens mittpunkt
jag befinner mig
utanför
färgerna
avståndet mellan noll
och oändligheten är
ungefärlig
värken i lungorna är
exakt
Livets exakta början av Hannes
Som jag förstår det är döden rörig. Ett kaos av ovisshet, väntan, gissningar och sorg. Befruktningen däremot handlar om exakthet. Den exakta tiden då ett ägg mognar och lossar. Den exakt rätta tiden för en insemination. Exakt rätt förutsättningar för ägget och spermien att mötas och sammanfogas. Sedan exakt rätt hormonbalans och tajming för att ägget ska fastna och hålla sig kvar. Inget rum för misstag, ingen andra chans. Som ofrivilligt barnlös är jakten på exakthet det enda du har. Samtidigt är det precis allt du måste leva utan. Fortsätta försöka utan att veta exakt var det gick fel förra gången. Desperat försöka hitta det exakta receptet för att lyckas. Konstant börja om på ruta ett utan vetskap om exakt vad det är du gör fel eller när det tillslut kommer ta sig. Eller när det är dags att ge upp. Ofrivillig barnlöshet är en väntan. Ett pågående trauma i cykler, där hopp och förtvivlan möts i en evighetslång väntan på exakthet.
Poetens ensamhet av Björn Engqvist
Poetens ensamhet
Vi valde till slut att säga få ord, lika många
Till antalet fem, i stort lika långa
Men vad de betydde var helt olika vägar
Från just den där punkten, ja olika världar
Jag var uppfylld av allting som förde oss samman
Du satt där i tystnad och vägde alltsammans
I framtiden såg jag oss köra små vagnar
Medan du satt där blek och fylld utav tankar
Jag spillde visst rätt mycket kaffe på bordet
Tankspridd och fumlig i väntan på ordet
Som skulle förmedla vad jag innerligt kände
Ljusen som stod där var inget jag tände
Och rosor jag inte den här gången sände
Enbart fem ord ska förklara min avsikt
Men med huvudet fast upp i himmelens ytskikt
Blev det inte noterat när vindarna vände
Musiken som änglarna spelar allt dränkte
Jag klarade strupen och vände mig sedan
Nervöst med hög puls jag intensivt svalde
I högst en sekund kanske tankarna malde
Du var nog beredd på min utsvävning redan
För när jag sade ”Älskling, jag vill flytta ihop”
Sa du utan att tveka ”Du är fan inte klok”
Så jag går här nu alldeles ensam och vet
Att fem ord visst kan rymma förskräcklig
Exakthet
Mrs Willfears ord av Lis Lovén
Hon skar ner meningens ordflöde till grammatiska tecken. Orden blev mekaniska och giltiga enligt logikens lagar. Hon, ja hon behärskade retorikens medel och metoder enligt alla betydelsefulla recept. Hennes ord var slipade efter diamanters mått. Hennes ord hade skurits loss från manipulationens förhållningsorder. Hon var på pricken lik en diktator, en sådan som behärskar maktens finurligaste finesser. Både innan och utan kände hon till hur hon skulle ge order i klassrummet, order som böjde av elevernas egen vilja in mot härskarinnans lag. Och hennes lag var tillämpbar enligt språkets celldelning. Språkets mekaniska rytm och rim följde talaren, följde Mrs Willfear från början till mittpunkten mot det kärva slutet. Tid och rum ordnade meningarnas följd och inget skräp, inget överflödigt ljud hamnade utanför. Hela språkets militära arméer skulle förpassas in i ljudformationer där varje franskt skorrande RRRR kunde skjutas i sank. Allt i hennes logiska språk var kolonialismens utlöpare från bokstav till bokstav i evinnerlig följd. Ordets piska ven utifrån latinska glosor, retorikens fullständiga arvedel.
Hennes ord kunde krasa och ljuda enligt tidtabell, hennes rygg var stel och följde fyrkantiga proportioner. Allt i henne talade enligt vedervärdig precision…vedervärdig!
Exakt gehör av Ulla Berglund
Jag har både nytta och nöje av mitt exakta gehör. Jag kan stämma mitt piano själv, jag kan sjunga efter noter och jag kan höra i vilken tonart en fluga surrar. Jag kan också höra när min bil kör i femtio kilometer i timmen.
Hastighetsmätaren på min bil var trasig. Maken körde framför mig och blinkade en gång med baklysena när hastigheten var 50 kilometer. Då spann min motor i D dur. Vid 90 kilometer blinkade han igen och då lät min motor i A dur. Jag lagade hastighetsmätaren efter en tid men jag slapp fortkörningsböter.
När jag sjöng i kör slog körledaren stämgaffeln lätt i mitt huvud och jag fick ta upptaktstonen till kören. Men om körmedlemmarna sjunger en halv ton för lågt och jag envisas med att sjunga rätt, ja då är det jag som får kören att låta falskt.
Men när någon spelar eller sjunger falsk får jag rysningar. Det får jag stå ut med, för jag har ändå haft glädje av mitt exakta gehör hela livet. Min mamma upptäckte det när jag som fyraåring kom ut från mitt rum och tillrättavisade en av hennes pianoelever med orden: “Där ska du spela G istället för F”.
Frukostbullar av Roger Peterson
Han plockar fram och mäter upp. Vetemjöl, salt, sirap, bakpulver och vatten. Nu är det bara att röra ihop alla ingredienser. Bakplåt med bakplåtspapper är redan förberett. Tolv bullar blir det och plåten åker in i ugnen. Under tiden ställer han fram smör, ost och marmelad. Kaffet står redan på bordet. På lördagarna påbörjar han alltid sin frukost exakt klockan tio då nyheterna börjar som sen följs av melodikrysset som han också lyssnar till med stark hängivenhet. Otåligheten känns påfallande, men nu bör frukostbullarna vara färdiga. Det är då han upptäcker misstaget. Ugnen är inte påslagen och klockan är två minuter i tio. Snabbt tar han ut bakplåten ur ugnen och lika snabbt åker de ogräddade frukostbullarna ner i soppåsen. I all hast får han fram ett paket knäckebröd på bordet och dimper sedan ner på en stol, varpå han andas ut. Klockan är exakt tio, nyheterna börjar och han inleder sin frukost.
Man kan tycka av Zara Randhede
Egentligen är det inte så noga. Naturligtvis inte. Inte jämfört med alla tråkigheter ute i värden. Men det är inte alla som ser det, kanske är det själva skillnaden. På folk och folk, menar jag. De som vet att det finns anledning att engagera sig, och de som inte gör det.
Det klart att krig och annat elände har mycket litet att göra med skedarnas placering i facket. Vid ett snabbt påseende kan det tyckas så i alla fall. Men, jag måste ändå påpeka att det trots allt handlar om att ha ordning med sig. Att inte slarva. Man kan tycka att det inte är så noga med skedar, att de fungerar hur de än ligger. Men själva utformningen är ändå gjord för att staplas. Fördjupningen vill vila i en annan fördjupning, så är det tänkt. Lägger man ner dem ordentligt får det plats två staplar skedar i ett bestickfack. Somliga undrar varför en människa ska engagera sig i sådant, och till dem vill jag svara ”Varför inte?” Det finns helt enkelt ingen anledning att slarva. För om man gör det, då blir det oreda. Då blir det så småningom krig och elände av alltihopa. Det är så det är.
Det precisa av Susanne Eriksson
Många är de människor som jagar det exakta. Genom hela sitt liv. Exakthet är det där som kärlek aldrig kan bli. Kärlekens vågskål är ej uppfunnen tack och lov. Kanske därför kärlekens Nobelpris uteblir. Vår kärlek människor emellan är lika explosiv som Nobels dynamit. Och exakthet finns där luckor aldrig uppstår. Där det noggrannt ilagda som ansluter ligger i exakt uträknad följd på ett perfekt vis. Utan luckor, inga glipor, inga fria former utan passar noggrannt ihop. Inom ramarna. Håller måttet. Matematiskt uträknat. Kallhamrat. Skiljer sig inte från mängden. Blir ej utpekat. Lite äckligt perfekt kan tyckas. För särlingar portas inom det perfekta. Likt en del av nazismens strävan. Likriktning. Och kom ihåg absolut exakt på klockslaget så ingen obehaglig överraskning ges. Men i verkligheten är inget liv exakt. Och som sagt känslor hör ej till det exakta. Så vad är det vi strävar efter. Vad vill vi uppnå. I det exaktas linje. Det precisa. Den myckna kontrollen. Det myndighetsmässiga. Det exakta blir granne till det förutsägbara. Nästan det tråkiga. Kopior av varandra. Som ständigt upprepas. Automatiserat. Omänskligt. I det oändliga. Så när förlorar vi famlande oss själva. Kanske när det blir exakt.
Lägenhet 2B, en trappa ned av Sofia Skogsvilde
å mycket jag inte minns sade den gamle gubben och sträckte sig efter sin käpp.
”Jag minns inte att jag föddes, men född blev jag” knäna klapprade när viljan snarare än styrkan fick den gamle på benen.
”Och inte vet jag när jag ska dö fastän det borde vara något jag borde ha på känn” släpande steg fram till fönstret. En snöflinga föll.
”Måhända är att födas och dö något vi alla gör i blindo?” de vattniga ögonen kisade ut genom den lortiga glasrutan.
”Inte heller vet jag längre vilken dag det är, eller år men kanhända är det inte så viktigt. En ny dag kommer likt förbannat och åren de rusar på” det bekymrade vecket i pannan gick ej att urskilja från åldersrynkorna.
Med hud lika tunn och skör som ett uråldrigt pergament, torde visdomen hagla.
”Om jag ändå kunde minnas varför jag står här vid fönstret” muttrade gubben och knackade slött på glasrutan med sin käpp.
”Undrar om svalorna kommit?” med darrande hand öppnade han fönsterhaken och släppte in den iskalla november luften. Årstiden som mötte hans vattniga blick gjorde honom förvirrad, men doften av bullar den kunde han lokalisera med exakthet.
Exakthet av Josefina Hagström
Vi räknade rutschkaneåk. Först jag, sen du, sen jag
Vi delade upp godispåsen mellan oss, tre till dig och tre till mig och den sista fick mamma
Vi målade kajal med stadig hand och ögonmåttade ögonbrynens rätta vinkel
Vi splittade notor och köpte en runda var
Nu står vi i våra ljusa platsbyggda kök med bänkskivor av marmor och utan att darra på handen häller vi upp saft till våra barn med millimeterrättvisa medan våra män dödar med precisionsvapen
EXAKTHET av Susanna
De vill man ska checka
exakt alla kriterier,
för att uppfylla
diagnosen
Ingen box
får lämnas o-checkad
Inga utsvävningar, utanför boxen
Bara en exakt
fyrkantig
beskrivning av symtom
rymmer i
i sjukvårdens styltiga
diagnoskriterier
Ett liv får inte plats i deras
fyrkantiga screening
Ett helt liv med trauma
måste avgränsas med exakthet
utifrån deras trånga verktyg
för att mäta mänskligt lidande
Faller man utanför
så att bedömningen missar en
med enbart ett kriterium,
kvarstår ändå
Ett helt liv
en ocean av tid
som förminskas
Ett liv med lidande
spelar ingen roll
Man måste passa in
med exakthet,
checka varje box
annars tar det stopp
Får stå förminskad
med mössan i hand
i ett kallt ödeland
Ångra att man kämpat
på egen hand
så man inte har kvar
de allra värsta symptomen
för att passera
den trånga mallen
för PTSD
Men man
behöver ändock hjälp
att komma ända fram
Till andra sidan
av att lida
Men det visade sig
dumt att kämpa
när man då
med exakthet,
missar en box i deras formulär
för att kvalificera sig
för sjukvårdens
hjälp
Men jag har
under livets gång
aldrig med exakthet
passat in någonstans
Och även nu
bedömts
få stå kvar
i kylan
och vinnaren är…
…..
….
…
..
.
Hugin, med sitt estradpoetiska anslag, vinner 🥇
Grattis!
Skriv en kommentar