Tack för alla bidrag och vilken variation på bidrag! Ni alla är på väg men åt helt olika håll och tolkningar, underbart!

Här kommer bidrag och vinnare i april månads tävling!

Nästa tävling som kommer den 8 juli så håll utkik!

Kriterier för april månads tävling hittar du här>>

 

~Livets väg~ av Sofie Håkansson

När jag blir stor ska jag…
-ha vita läderstövlar.
-bli hårfrisörska.

När jag slutar skolan ska jag…
-åka utomlands.
-börja jobba.

När jag flyttar hemifrån ska jag…
-ha ett kreativt jobb.
-ha en lägenhet med kakelugn.

När jag bildar familj ska jag…
-ge fri uppfostran.
-ha lyckliga barn.

När jag slutar arbeta ska jag…
-sova länge.
-måla tavlor.

När jag blir gammal ska jag…
-plocka blommor.
-bo i en liten stuga.

När jag blir…

Men allt det där ska jag göra sen,
för först ska jag bara göra det här…

——————————————————————————–

En oavsiktlig färd av Sofia Skogsvilde

Liten hustomte känner sig illa till mods. Bondens favoritkossa Rosa har sprungit till skogs. Med iskalla händer suktade svulten hustomte efter mjölk, i bakut Rosa råmat ”tölp!”. Sen blev ladugårdsdörren till kaffeved. En 600 kg tung kossa stoppas inte av brädor, av det har nu hustomten tagit lärdom. Hela dagen har det spårats i skog och mark, en färd som gått i hiskligt tempo, för liten hustomte är hög på knark. Bonden undrar vem som snortat socker i skafferiet. Rosa flirtar med skogens konung. Älgtjur känner sig perplex, smickrad nja, hela situationen känns i brist på bättre ord, rätt pervers.

———————————————————————————

På väg till Mumin! av Taina Adolfsson

Den mulliga Mumin väntar på mig i ankomsthallen på Åbo flygplats. I ena handen håller den en sliten resväska.
Tiden verkar ha stått stilla, och jag är åter sex år och ska resa till Sverige för att adopteras.
Jag vet inte vad adopteras betyder, för jag ska börja skolan till hösten hemma i Finland, så jag vinkar adjö till Mumin och säger på finska, “vi ses, när sommaren är slut.

Utanför köksfönstret i Sverige hör jag Mumin kalla på mig, så jag är åter på väg! Till det som jag förlorade i barndomen. Min Mumin och finska björkars sus!

——————————————————————————–

Stjärnfallen av Susanne Eriksson

Universums portal. Vår svartblåa glödgande stjärnhimmel. Kupolen över vårt ursprungliga stjärnstoft. Där vi alla är på väg. Mer eller mindre. I det stora. Och jag söker ingen Gud. Vi tog oss ur dödens långa sarkofagförvaring. Slog oss fram med möda genom livmodergapet. Vårt pulserande hjärta håller takten. Och med ens startar tidtagaruret. Kopplat till vad? Ingen som vet. Vad skulle nu kanta vår resa fram till ödessträcket. Jag limmar ihop mitt liv med kärlek där jag drar fram. Och vi tar med vår själskapsel. Och slutligen tunnas orden ut. Avresa till okänd adress. Här slutar enskild väg. Välkommen åter.

———————————————————————————

Sommarvarm bil av Ingrid Andreasson

Från min plats i baksätet fladdrar lyktstolparna förbi utanför bilfönstret. Solen bränner på biltaket. Mina bara ben klistrar fast vid galonklädseln. Mamma och pappa röker, jag blir åksjuk. Bilresan går till släktingarna vid Vänern. Pauser vid vägkanten med kaffetermos till mamma och pappa, solvarm saft i flaska till mig samt smörgåsar. Väl framme vankas middag, hemlagad husmanskost. I de ljusa kvällarna sitter de vuxna i trädgården med kaffe. Genom det öppna fönstret ligger jag i sängen med mammas medhavda nymanglade lakan som doftar rent och hör deras röster, det känns tryggt. Jag somnar till flugornas surrande medan skymningen tilltar.

———————————————————————————

Till din säng av Anonym 1

På väg hem till dig. Hem till din mjuka säng, lena hud och glittrande ögon. Till dina läppar som smakar godis. På väg hem till din famn i din mysiga lägenhet med varma mjuka kulörer. Du och jag – ett oslagbart team. Med bultande hjärtslag och flätade händer går vi genom folkmassorna i stan, handlar mat och sedan tillbaka till din lägenhet. Till din varma kropp och prasslande lakan.

———————————————————————————

Explicit jagsvag av Isak Törn

Mina val är en implicit kritik av andras val. Insikten väller upp inom mig, gör mig varm och generad. Jag har, implicit, förolämpat alla människor vars väg jag inte följt. Lavafloden av bromslysen rör på sig. Små iskristaller faller från himlen, tickar på motorhuven, räknar mina oförrätter.
Jag börjar förfölja en mörkblå BMW genom Stockholms innerstad. Besöker Östermalmshallen, köper gotländsk fårost. På en villauppfart i Farsta frågar en äldre man vad i helvete jag håller på med. Botgörelse för mina synder, säger jag och lägger pannan mot gruset.

———————————————————————————

Rosor av Michaela Gustavsson

Varje år den nionde april, då Holgers fru Helena fyllde år, köpte han tolv stycken rosor till henne. Helena tyckte väldigt mycket om rosor och blev alltid lika lycklig varje gång Holger kom hem med buketten till henne. Han älskade att se hur hon sken upp av lycka varje gång hon fick buketten. Floristerna på blomsterbutiken kände numera igen Holger och precis som alltid när den nionde april kom köpte han sina tolv rosor. Men denna gång kunde han inte räcka över buketten till Helena. Istället var han på väg till kyrkogården för att lägga rosorna på hennes grav.

——————————————————————————–

På väg mot en operation av Andreas Lantz

ag är på väg mot en operation som skall förändra mitt liv. Jag föddes med ett manligt könsorgan men jag vill ha ett kvinnligt. Min penis har varit ett hatobjekt sedan jag föddes för min del. Inom ett dygn skall jag vakna upp och ha en slida där nere. Jag går i sällskap med min pojkvän och snart är jag inne i en sal på sjukhuset där jag blir nedsövd. Efter en drömrik sömn vaknar jag upp och jag vet att jag gjort det rätta och min man står bredvid mig. Han ler!

——————————————————————————-

Ändstation av Oscar Petersson

Han var på väg mot döden, det tomma och slukande. Han kände det när han låg i sjukshussängen, en krokig larv i bleka sängkläder. En skörhet i hela kroppen – från muskler och senor rätt in i benmärgens djup till det nötta hjärtats trummor i otakt. Han kände hur det skulle vara att dö, att göra sin sista utandning och att tänka sin sista tanke.

En tår rann via läppen ner i munnen. Sältan blev den sista smaken. >>Att dö är att komma hem<<, tänkte han. Innan resten förblev evigt osagt och drömmarna ouppnådda. Innan medvetandet rann ut i universum.

——————————————————————————–

Snart där! av Therese Sjöqvist

Du sökte mig i ett minne och jag vaknade som av en förnimmelse. Kanske är detta bara fågelkvitter som gör att det i mig spritter. Doften av vår finns överallt och hänger tung, men det skänker samtidigt ett välbehagligt lugn. De säger att det är dagen för vårens ankomst när hela världen slår ut i blomster. Morgonen får det att gnistra i dina ögon blå, som får mitt hjärta att dubbelt så snabbt fortsätta slå. Ingen annan ser vad det är som gör att våra blickar ler. Är det mer än bara ännu en flottfärd och ytterligare någon sprakande brasa?

——————————————————————————–

“Liemannen” av Pär Dunge

Det var jag som var liemannen. Just nu var jag på väg för att genomföra min plikt. Med lien i högsta hugg vandrade jag stolt längs grusvägen.
Dagen var fin med en strålande sol. Naturen var vacker och gjorde mig på bra humör. Jag tyckte om mitt uppdrag. Att vara en länk i det eviga kretsloppet kändes betydelsefullt.
Efter en krök kom jag fram till en fullvuxen åker. Den tillhörde det lokala och ekologiska jordbruket. Allt gjordes miljövänligt.
Jag klev över diket och började slå grödan. Vi hade alla våra olika roller i jordbruksföreningen. Och jag var liemannen.

———————————————————————————

Björnen av Améline Ivars

I dess väldighet tornade den sig upp sig framför mig, varje centimeter päls var som bomull svept i el mot min hud. Jag var inte längre människa, vägrade förstå att vara människa är att vara rädd. Hade det varit en tecknad serie med frasiga sidor hade hjärtat bultat ur halsgropen och halsen svalt ljudligt. Men istället var det verklighetstrogen grafik eller på riktigt. Mellan halsen och innerpunkten i huvudet, precis under skalpen, gick en tunn tråd sönder. Där allting färdats fram och tillbaka och varit rimligt och uttänkbart brast nu en tråd och allt innehåll i hjärnan rann ner ungefär till nyckelbenen. Snäppet från tråden exploderade med värme, samtidigt som kylan från avsaknaden av rimlighet stängde av varje uns av mänsklighet hos mig. Jag var ett stycke kött. Jag korsade dess väg och den krossade mig. Hade jag haft ett gevär hade pipan riktats mot min egen tinning.

———————————————————————————

Tack för ert engagemang!

Juryn har enats för två bidrag med samma motivering och den lyder;

Bidragen förmedlar känslor som når ens innersta och berör minnen även om huvudpersonerna är på väg åt helt olika håll!

 

Vinnarna i april månads tävling är;

Sommarvarm bil av Ingrid Andreasson

Ändstation av Oscar Petersson

Grattis till er båda!