Kastrup pt. 1

 

Packar ner två svarta tröjor

Och köper två till

likadana

En trygghet i att alltid vara

densamma

Nu har jag fyra men törs inte slänga någon

 

Se Europa och sedan dö

I en textilcontainer

 

eller på korset

 

Kastrup pt. 2

 

Depressionen doftar Lacoste femme touch of pink

Det och sönderstekt lök

Säg, vad hette han i Bibeln som mördade sin far?

Kommer för mitt liv inte ihåg

 

Kaffet smakar sjukdom, förtvivlan och nybakat bröd

Det är två timmar kvar till boarding

 

 Rue de la Loi

 

Trängsel på trottoaren, i blåsan, i skorna

Och hjärnan har en strumpa i munnen

Över vattenpölarna, med klibbiga skor

Hem till det illgröna rummet

Snömoset svärmar som ett hundra bin

I resväskans ton från hjulen

Min hud doftar sur mjölk

Eller är det bara mimosa?

 

Zaventem

 

Ett varmt täcke över flygplatsen

En doft av persika från nittionio

Triggad av sömnighet, värme och lukten av

någon annans pappor som röker

Det är dis över hela stallet

 

Låt inte den här arten bli utrotad

Det är min legitima förväntning som vuxen

 

Diamanter

 

Jag köper cigg som jag hört om i en låt

РDu r̦ker inte

Nej, men jag bär trenchcoat

Vad gör man inte för klangen?

För språket

som inte är mitt

Kommer jag nånsin att äga det?

Lika lite som att ha barn i Belgien

Sådana som äter pommes med mayo

och lever som om det var nittiosex

 

En resa i tid och rymd

Till mina legitima förväntningar

Att vara vuxen är spetstrosor

och cigaretter

och neongröna lampor i dimman

Jag bär mina solglasögon på natten

Men det vet ju du

Det hör du på basgången

 

Öresundsbron

 

Sätter på the Smiths och undrar var hon varit

Men hon sitter bara och idisslar på sitt tuggummi

Svart och svårt och mittbena

En poncho lika svart som Dr Martens

Tittar upp mot klockan två

Stiger av

Avyttrar inte en blick

Min nyfikenhet droppar som en trasig kran

Det är midnatt och tolv timmar kvar

tills jag är hemma igen

 

Malmö central

 

En klubbad säl

Ballongförbud

En explosion i pannloben

För varje morgon blir skorna trängre och trängre

Men jag har aldrig varit den

som sitter ner och skriker i

r

u

l

l

t

r

a

p

p

a

n

Det är i rörelse som man är säkrast.