Saga springer så fort hon kan för att undkomma sin jägare som inte alls är så farlig som hennes fart ger sken av. Med långa öron, spetsig nos och ben så kort att de knappt räcker ner till marken far Bassetvalpen fram över gräsmattan så öronen klappar i varandra över huvudet. I kurvorna drar Saga ifrån men så fort det blir raksträcka kommer Fille ikapp. Ibland försöker hon kolla bakåt för att se hur nära Fille är men det är svårt att springa då och hjärtat rusar till nya höjder när hon ser honom knappa in. Den spritter i den lilla flickan och det är omöjligt att inte höra paniken hon känner. Det karaktäristiska gälla skriket som flickor i den åldern kan ge ifrån sig ekar mellan husen så kristallglasen lever farligt i grannarnas vitrinskåp.

På altanen har Eva och Johan slagit sig ner på första parkett för att njuta av underhållningen. Deltagarna i föreställningen börjar snart påverkas av den höga farten och Saga får svårt att hålla ordning på benen. Minsta lilla hinder blir till en stor utmaning och det blir en liten ögla på trädgårdsslangen som till slut blir för svår att passera. Benen går som trumpinnar i ett försök att räta upp överkroppen men hon är alldeles för trött för att parera fallet. Som tur är klara hennes unga och rörliga kropp fallet galant och skriket övergår i panikartat skratt när hon förstår vad som kommer att hända. Fille får nya krafter när han ser sin chans. Saga vet hur hon ska skydda sig mot de sylvassa valptänderna och täcker ansiktet med båda armarna. I nästa sekund kastar sig Fille över henne med all kraft han har kvar och hennes vänsterarm ligger först på tur. Med öppen mun men ändå bra känsla på käkarna biter han till så mycket han vågar men adrenalinet gör att Saga inte känner något. Rycker hon till kommer tänderna att göra långa repor i huden så hon biter ihop tills han släpper. Förutom svansen är det med munnen hunden kan visa sina känslor och direkt när han släpper taget om hennes arm är det ansiktet som är nästa mål. Tänderna får nu vila och det är tungan som får visa hur han känner. Saga har svårt att få luft och kiknar av skratt när han överöser henne med sina kärleksfulla och intensiva hundkänslor. Den intensiva värmen gör att Eva tvingas avbryta leken så ingen av dem kollapsar. Med ett för båda välkänt och omtyckt ord får hon dem direkt på andra tankar.

“FIKA!”.

Fem sekunder senare ligger Fille under bordet och tuggar på ett ben och Saga tar första tuggan på kanelbullen som sedan sköljs ner med den obligatoriska hallonsaften. Efter en halv skål med vatten och några överblivna bullsmulor somnar Fille i den svala skuggan under bordet och Saga lägger sig i sin solstol och sluter ögonen. Eva och Johan är också nöjda för det vet att dessa lekar gör att det blir en lugn kväll i soffan.

Text av Thomas Wäsbom
Tävlingsbidrag februari 2021
Fortsätt på meningen…