Kall var gryningen. Brisen från gräset fyllde mina öron, solen trängde sig fram genom molnen och vinden strök min hud. Jag har inte sovit en blund. Hela natten tillbringade jag på att höra på ljud från huset. Eller var det ljud? Jag vet inte riktigt… det höll mig i alla fall vaken hela natten. Gräset under mig har gett ifrån sig fläckar på min nya nattsärk. Jag suckar, men nonchalerar bort det. Något får mig att titta hastigt upp igen.

Dörren, dörren står nu på vid gavel. Det som är därinne verkar vilja att jag ska komma in. Jag tvekar först, men något säger mig att jag ska gå ändå. Trots att jag känner oro och tveksamhet, så rör jag mig ovanligt snabbt. Det är mörkt, inte en enda ljusglimt tittar in här. Jag ropar ut ett frågande hallå. En del av mig hoppas på att inget ska svara mig tillbaka, men resten av mig vill veta vad som gjorde dessa ljud här om natten. Dörren smälls igen, jag hoppar till. Håller på att ramla framåt, men något tar emot mig. Nej, inte något. Någon. Jag känner av kalla, smala fingrar om mina armar. Den viskar ut ett kallt… Hallå!

 

Tävlingsbidrag till tävlingen Ge bilden ord!