Sofia vaknade upp ur sina tankar av en tyst bedjande röst som kom från ett övergivet skjul när hon promenerade förbi. “Hjälp…hjälp”, väste någon. “Va…vem är det?” tänkte hon förvirrat. Sofia fäste blicken mot dörren, den var stängd men hade inget lås.

Sofia knuffade upp dörren och tog ett par steg in. Med detsamma försvann hennes förvirring och obehag kröp upp för hennes nacke, det var alldeles mörkt och tomt. Dödstystnaden fick henne att rysa. Sofia tog fram sin mobil och satte på ficklampan, hon lyste åt varenda hörn men förutom en sliten bänk som stod i det dystra skjulet såg hon ingenting.

Plötsligt slocknades mobilen och i samma stund smällde dörren igen med ett hjärtskärande gnissel. Sofia vände sig om i ren fasa och försökte att rycka upp dörren men den gick inte upp. På mindre än en sekund hörde hon steg på andra sidan, hon försökte ropa på hjälp men orden stockade sig genast i halsen och endast viskande bröt tystnaden. “Va…vem är det?” hörde hon bakom dörren.

 

Tävlingsbidrag till tävlingen Ge bilden ord!