Det säger Jannike Nordensson. Hon är enhetschef på Karolinska i Stockholm, men också författare och skrivcoach.

Just nu är hon tjänstledig från Karolinska några månader och tillbaka i sin tidigare hemstad i Karlskrona.

– Jag håller just på att avsluta ett romanmanus. En feelgoodroman, som jag har förlagskontrakt på hos Vulkan förlag, berättar hon.

– Jag skriver också en del dikter, för att hålla skrivandet igång när jag inte jobbar med andra skrivprojekt. Det är ett råd jag brukar ge till folk som har svårt att komma igång: skriv en haiku om dagen – efter ett år har du 365 haikus.

En del av det hon gör som skrivcoach är att hjälpa till med CVn:

– Det är förvånansvärt många som inte kan skriva ett bra CV. Eftersom jag jobbat länge som chef har jag anställt mycket folk, och jag har sett hur avgörande det är att kunna presentera sig på rätt sätt.

Men framför allt handlar det om att hjälp människor med olika typer av större skrivprojekt:

– Förlagens roll har förändrats. Tidigare hade varje förlag sitt stall av författare som man arbetade aktivt med, men nu är författare mer utlämnade åt sig själva. Framför allt i USA har det blivit mer vanligt med bokcoacher.

– Ska man coacha är det bra att redan från början etablera en relation med författaren och sen stötta på vägen. Man kanske ses någon gång i månaden och går igenom det som skrivits och hur tankarna ser ut för fortsättningen. Min roll är inte att vara en svensklärare som fingranskar texten, utan på det här stadiet handlar det om att hur man går vidare med manuset och utvecklar karaktärerna.

Jannike Nordensson är beteendevetare och influerad av Jung. Hon talar om den maskulina och den feminina principen i skrivandet:

Jannike Nordensson är beteendevetare och influerad av Jung. Hon talar om den maskulina och den feminina principen i skrivandet. Foto privat.

– Den maskulina handlar om att prestera och tillverka. Den feminina handlar om det kreativa flödet, säger hon och fortsätter:

– Låt inte det tekniska döda flödet, utan släpp fram allt som finns inom dig; lek med orden! Det handlar mycket om självförtroende och självkännedom: vad i ditt liv och dina erfarenheter är det som gör att just du kan berätta den här historien och med det här språket. Ju mer input man har utifrån desto bättre är det.

– När man har skrivit igenom hela historien och det finns ett råmanus, då kan man ta på sig den andra hatten och analysera och granska och jobba vidare med manuset. I det stadiet är det också bra med en lektör eller skrivcoach som kan hjälpa författaren att utveckla manuset.

Vi pratar om årets Augustpristagare Lydia Sandgren, som jobbade tio år med sin debutbok Samlade verk.

– Det måste inte ta tio år. Men att föda fram en roman är som ett havandeskap. Man ska ha respekt för processen och det kreativa flödet och den tid det tar.

Jannike Nordensson berättar att hon läst Kreativt skrivande på Linnéuniversitetet:

– Det var väldigt givande. Det fick mig att snäppa upp mig ett steg till i skrivandet.

– Kursen var huvudsakligen på distans och med fyra fysiska träffar. Mest satt man hemma och skrev och sen delade man texterna. Att läsa andras manus är ett väldigt bra sätt att lära sig.

För några veckor sen skulle hon hållit en skrivworkshop på Ellens bokcafé i Ronneby, men den blev inställd på grund av den ökande smittspridningen:

– Så jag hade workshop online istället. Deltagarna fick skrivuppgifter som de sen delade med de andra. Det handlade inte att om att man ska ge varandra kritik, utan att det helt enkelt gav mycket att få läsa upp sina egna ord för andra människor.

– Det var väldigt uppskattat. Den enda negativa responsen jag fick var att tiden var för kort. Det finns en stor längtan efter att ge plats för skrivande och särskilt i ett tryggt och tillåtande sammanhang utan prestationskrav, säger Jannike Nordensson.

 

Text: Jan Hinderson

Fotnot: Carl Gustaf Jung, 1875-1961. Schweizisk psykiatriker, ursprungligen lärjunge till Freud, men bröt med honom. Jung är upphovsman till den riktning som kallas analytisk psykologi. Han har också haft inflytande på filosofi, litteratur och religionshistoria. Från Jung kommer begrepp som blivit allmänt använda som arketyp, komplex, det kollektivt undermedvetna, persona, extraversion och introversion.