Den 26 november 2019 plockade jag upp första boken i Harry Potter-serien; Harry Potter och De Vises Sten för första gången i mitt liv. Sista boken, Harry Potter och Dödsrelikerna lästes klart den 19 januari 2020. Under hela vintern har jag alltså varit på en resa i den magiska delen av England. Jag har varit med om underliga varelser, knäppa lärare och starka vänskapsband. Onda trollkarlar, fara för livet (inte för mig personligen, tack och lov) och bistra konflikter var också en del av resan.

Men oj, vilken resa det har varit!

Som 24-åring är det, tydligen, rätt ovanligt att man inte har läst böckerna. (Ändå känner jag många som inte har gjort det, så det är i alla fall inte bara jag!) Filmerna har jag dock sett flera gånger, och de är hur bra som helst, så jag tänkte att det – äntligen – skulle vara dags att ge mig på böckerna också.

För de som inte har någon aning om vad jag snackar om, handlar Harry Potter om en ettårig pojke som lämnas utanför sin mosters dörr strax efter sina föräldrars död. Den här pojken, som då är Harry Potter, lever och växer upp under miserabla förhållanden, och under åren händer märkliga och oförklarliga saker. På sin elfte födelsedag får Harry reda på att han är en trollkarl, och har blivit antagen till Hogwarts – skolan för trolldom och häxkonst. Väl där träffar han ett par personer som kommer att bli goda vänner, men han får också reda på vad som hände den dagen för tio år sedan. Den mäktigaste och ondskefullaste trollkarlen i Englands historia dödade hans föräldrar, och i sitt försök att döda Harry skapades istället ett starkt band dem emellan. Harry Potter är därför känd som ”Pojken som överlevde”.

Varje bok handlar alltså om hur Harry och hans vänner kämpar sig igenom trolldomslektionerna, samtidigt som de försöker överleva kampen mellan gott och ont. Sättet som J. K. Rowling skriver berättelsen på gör det väldigt lätt att sätta sig in de flesta situationer som uppstår. Hon är otroligt bra på att skapa karaktärer som utvecklas på olika sätt, och det är tydligt. Harry är en helt annan person i sista boken jämfört med första, då han bara är en pojkspoling.

Miljön är väl beskriven – det är inte svårt att föreställa sig hur omgivningen kring Hogwarts ser ut, som exempelvis den förbjudna skogen. Även magiska varelser och traditioner beskrivs på ett sådant sätt att det skulle kunna vara något verkligt. Det är underbart att försvinna in i den här världen och låta sig förtrollas, men det är inte alltid en dans på rosor. Längs med all förundran dyker det också upp stunder som kramar om hjärtat extra hårt. Det kan handla om vänskapsband som är nära bristningsgränsen, men också om självaste döden.

Jag gillar också att man får följa med i undervisningen på Hogwarts. Man får känslan av att själv vara en elev där, och man lär sig minst lika mycket som Harry och hans vänner. Även om jag själv aldrig skulle klara av GET- och FUTT-examen.

Eftersom jag har sett filmerna flera gånger innan jag läste böckerna visste jag vad som skulle hända och hur vägen dit såg ut. Det goa med att läsa böckerna var att jag fick så mycket mer information om varför olika saker hände, samt fördjupningar i flera personers bakgrund. Inte nödvändigtvis ett måste för att handlingen skulle föras framåt (vilket märks på filmerna; de klarar sig bra ändå), men det var roligt att gotta ner sig i det. Sen fanns det förstås en bok som var så olik filmen att jag höll på att smälla av. Där fanns det saker som hade förklarat en hel del, känner jag.

Jag tvivlar dock på att en person som läser böckerna för första gången, innan hen har sett filmerna, kan lista ut vad som kommer att hända. De antal oförutsägbara tvister/cliffhangers som dyker upp under berättelsens gång är för många för att räkna upp, och många överraskade även mig. Ibland glömde jag helt enkelt bort att jag har sett filmerna…

För att sammanfatta älskade jag böckerna! Jag önskar att jag hade läst dem innan jag sett filmerna, samtidigt som jag är glad att jag inte har gjort det. Det gav mig visserligen en helt annan typ av läsupplevelse, men jag känner snarare att böckerna berikade filmerna. Inte att filmerna förminskade böckerna.

Hela bokserien får fem av fem sorteringshattar av mig!

Vill ni läsa recensionerna för varje bok hittar ni dem på min blogg: evasboktankar.wordpress.com