Solveig Olsson-Hultgren älskar att beröra sina läsare. Hon har uppenbarligen lyckats bra med detta mot både gammal och ung och är sedan 2001 författare på heltid. Solveig har bland annat rosats för sin fantastiska släktkrönika om de småländska systrarna Andersson och deras efterkommande. Den tio böcker långa serien vänder sig i första hand till barn och ungdomar men kan även med stor behållning läsas av vuxna och görs även så. Den sistnämnda kategorin får nu även chansen att stilla sin spänningstörst med Solveigs nya spänningsroman ”Huset i skogen” som ges ut av förlag Lind & Co och möter läsarna sedan oktober. Ett ordentligt genrehopp för henne således som på visitkortet kan skriva prosaist/berättare, barn- och ungdomsförfattare och nu även deckar- och spänningsförfattare.

”Huset i skogen” av Solveig Olsson-Hultgren utgiven på förlag Lind & Co.

Solveig är uppvuxen i Blekinge, närmre bestämt i Jepps Hoka beläget någon dryg mil utanför Karlshamn.

– Mina föräldrar var bönder och hade fullt upp, så jag fick hitta på egna saker att göra. Jag lekte mycket själv i skogen, vilket kom att utveckla min fantasi. Vid denna tid upptäckte jag även böckernas underbara värld tack vare skolbiblioteken i bygden.

I lite äldre ålder vidtog studier vid Högskolan i Växjö som utmynnade i en kulturvetarexamen med litteraturvetenskap som huvudämne. Väl rustad för yrkeslivet följdes detta av anställningar som bland andra arkivchef vid Skaraborgs läns folkrörelsearkiv i Lidköping under fem-sex år. Vidare har Solveig arbetat som cirkelledare i svenska för invandrare på Folkuniversitetet samt som studievägledare vid Institutionen för humaniora vid Högskolan i Växjö. Ett heltidsengagemang som författare vidtog som sagt år 2001 och Solveig är medlem i både Sveriges Författarförbund och i Författarcentrum Syd. Vid tiden i Mellansverige stötte hon på kärleken i form av Hans som sedan många år tillbaka kallas make. Paret flyttade till Växjö där man nu bott i 30 år. Till familjen räknas även dottern Elin. Hon har föranlett det glada paret Olsson-Hultgren att företa flera resor till den mycket trevliga och intressanta staden Belfast på Nordirland då hon bor och är verksam där.

År 2002 emottog Solveig hederspris i Bonnier Carlsens manustävling, på temat historia. Samma år skedde hennes författardebut med boken ”Prinsessan och de blå jeansen” som är en sagobok för barn. Boken fick ett fint mottagande och utsågs till en av årets bästa barnböcker av Barnens Polarbibliotek. Boken används bland annat som diskussionsbok i olika skolprojekt exempelvis rörande könsroller. Inspiration till den prisade boken hittade Solveig i sin egen familj.

– Min egen dotter, som då var fem år gammal, var i den så kallade prinsessåldern. Jag noterade då att prinsessorna hon läste om gjorde inget själva. Då skapade jag istället en barnbok med en aktiv prinsessa som gjorde saker själv och räddade världen.

Detta debutår kom även hennes andra bok att se dagens ljus, när ”Siden, sammet, trasa, lump” gavs ut på Bonnier Carlsen förlag. Detta kom att bli startskottet på den fantastiska släkthistorien om systrarna Andersson och deras barn, barnbarn och barnbarnsbarn som spänner över 100 år mellan 1899-1999. Riktigt så lång tid tog det inte att skriva serien, men väl tio år innan Solveig 2012 sätter punkt för den tio böcker långa serien som då ges ut av förlaget Opal sedan sex böcker tillbaka. Vi får i den första boken år 1899 följa den elvaåriga flickan Elin Andersson som ger sig ut på rymmen i Småland för att försöka tjäna ihop pengar så att hennes familj ska kunna behålla sitt nyvunna torp. I de kommande böckerna tar Elin tillsammans med sina småsystrar Ida Sofia, Mandi och Lill-Greta läsarna med in i 1900-talet. Det blir en spännande tidsresa genom vårt land med allt från Fattigsverige, industrialismen, första världskriget, allmän och lika rösträtt, depressionen, andra världskriget, efterkrigstiden, det kalla kriget, revolternas år 1968 till kvinnorörelsen som mycket givande inramningar i böckerna. Solveig beskriver själv det gigantiska hantverket:

– Jag vill i serien framförallt skildra unga flickors liv – deras vardag, kamp för tillvaron, drömmar och mål – i relief till samhällsutvecklingen.

Detta engagemang tar sig även uttryck i Solveigs ungdomsromaner ”Himmel och pannkaka” och ”Bara vara Jennie” där den sistnämnde är en nutidsbok om nioåriga Jennie som lever med sin mamma som dricker lite för mycket och med allt vad detta för med sig för den lilla flickan.

Som en kittling till den nyligen släppta boken ”Huset i skogen” utgiven på förlag Lind & Co läser vi: ”Vid ett spaningsuppdrag så händer det som inte får ske, Hanna tvingas skjuta verkanseld mot den misstänkte men allt går fel, så väldigt väldigt fel. Hanna blir sjukskriven och mår riktigt dåligt. När det visar sig att hennes kollega Marko ärvt en stuga i Småland och att hon kan få bo där en tid så tvekar hon inte. Hon sätter sig i bilen och beger sig mot de småländska skogarna. Men Hanna hinner knappt mer än landa i Småland förrän hon dras in i det mysterium som Gertrud, stugans tidigare ägare, försökte nysta i när hon dog. Och hur ligger det egentligen till med Gertruds död, var det verkligen en olyckshändelse..?” I boken, som är att definiera som en spänningsroman för vuxna, gör bokens författare Solveig Olsson-Hultgren ett ordentligt genrehopp.

– Det är bara roligt att testa en ny genre. Här var det en rätt naturlig tvist då många äldre även läst mina ungdomsböcker som även de innehåller mycket historia. Egentligen är det inte så stor skillnad då även barn kräver en spännande bok för att fortsätta läsa. Språket blir givetvis lite mer avancerat till vuxna, även det inre språket.

Vad man vill uppnå med sitt skrivande är givetvis väldigt olika bland författare.

– Min viktigaste målsättning är att synliggöra osynliga människor och att beröra människor med det jag skriver. Det roligaste i livet är att skriva och läsa vilket avgjorde mitt yrkesval i början på 2000-talet. Min man överlevde en svår trafikolycka och då fick jag tankar om livets skörhet vilket också har haft stor betydelse.

Att vandra mellan genrer är således inget problem för Solveig som inte stänger dörren för att eventuellt ge sig på ännu fler, dock blir det ingen fantasy, säger hon med ett bifogat skratt. Hon delger oss vidare när det gäller att författarskapet till stor del är ett ensamarbete så trivs hon mycket bra med detta och har inget behov av att till exempel samskriva en bok med någon annan författare.

Då Solveig skrivit mycket om flydda tider kan man misstänka att det ligger en hel del research bakom till böckerna bland annat för att tidsandan ska bli den rätta.

– Ja, det var det till den historiska serien med systrarna Andersson. Det har varit bra att jag kunnat få en del uppgifter genom mitt jobb på Folkrörelsens arkiv. Det är mycket viktigt att det blir rätt till exempel vad hade man för kläder, vad åt dom, årtal, vilka tv-program såg man, hur såg man ut, hur tänkte människorna då, ja allt ska stämma. Handlingen utspelar sig bland annat runt ett pappersbruk  och för att det ska vara trovärdigt måste en hel del arbete läggas ner för att tillskansa sig kunskaper om detta.

Att skriva en bok kan vara kul men också väldigt utmanande, man kan undra om det väger jämt innan det färdiga exemplaret kan tummas av läsarna.

– Det roligaste är bokstavligt att skriva och se historien växa fram. Att hitta de rätta orden och att det är lustfyllt. Det jobbigaste är att hitta ett förlag och att marknadsföra böckerna. Vad händer när man skrivit färdigt med att få ut den, kan väcka lite tankar, menar Solveig. Hennes böcker har getts ut på en del olika förlag som Bonnier Carlsen, Opal, Sjöstrands, Raketförlaget och hennes nya spänningsroman ”Huset i skogen” på Lind & Co. Det kan vara tufft, särskilt för en ny författare att hitta rätt och nå fram till ett lämpligt förlag.

Strålande recensioner har mött Solveig Olsson-Hultgren och hennes första spänningsroman ”Huset i skogen”. Foto: Privat

– Jag skickade manus till en hel del förlag i början, men gav inte upp vilket lönade sig. När man som jag med min nya bok ”Huset i skogen” bytt genre, då blir det ett nytt förlag. Jag riktade då in mig på aktuella genreförlag och fann att förlag Lind & Co ger ut mycket deckare. De eftersökte även nya deckarmanus och nappade snabbt på min nya bok.

Titlarna till böcker är givetvis viktiga. Flera av Solveigs böcker har mycket bra och slående sådana. Vi ber vår nya spänningsförfattare belysa detta lite.

– Jag har alltid en arbetstitel när jag lämnar in det klara materialet. Och i mitt fall har 2 av 14 titlar godkänts av förlagen. Särskilt nöjd är jag med titlarna ”Revolternas år” som utspelar sig 1968 och ”Spränga gränser” med järnridån på 1950-talet och den nya tiden. En av titlarna som byttes var min titel ”Pannkakor och Happy Meal” som i samförstånd med förlag Opal byttes till ”Bara vara Jennie”. Skälet var att man vågade inte använda den första titeln då en stor hamburgerkedja kunde haft åsikter om detta.

Vidare berättar Solveig att hon inte använder sig av en lektör. Hon pratar väldigt lite om sin färdiga bok, men givetvis tittar redaktören på det och bollar det fram och tillbaka med Solveig några gånger. Enligt henne kan en lektörs inblandning leda till en osäkerhet och bryta hennes flow. Det är bara hennes man och dotter som har läst det färdiga manuset innan det lämnas in.

Var har du din skrivplats och hur ser det ut där?

– Jag skriver halvliggande, med papper och penna, i soffan i mitt vardagsrum, säger Solveig med ett leende och fortsätter:
– Sedan renskriver jag det på datorn. Jag anser att jag tappar känslan med att skriva på datorn direkt, själen ska hinna med. Man får också ett skäl till att byta arbetsställning när man flyttar mellan soffan och datorn. På mitt skrivbord hittar vi en dator, anteckningsblock, penna, papper, småländskt glas, katter (som Solveig älskar), pärmar, diplom och fotona av min man och dotter.

Det finns mycket Solveig ännu vill göra men när det kommer till rena drömprojekt är det nog redan gjort menar hon i och med den fantastiska släkthistorien om systrarna Andersson.

– Den kändes viktig att göra.

Den gigantiska arbetsinsatsen i och med serien har även bidragit till att Solveig förärats en mängd priser och stipendier genom åren, bland andra fleråriga arbetsstipendium från Sveriges Författarfond och 2011 emottog en förmodat och berättigad stolt Solveig, Växjö kommuns jämställdhetspris.

Några fina lästips för vintermörkret vill Solveig också ge oss.

– ”Britt-Marie var här” av Fredrik Backman berör starkt och skulle kunna få en sten att börja gråta.

– ”Björnstad” även den av Fredrik Backman, som väl de flesta känner till som författare av boken ”En man som heter Ove” som även blev kritikerrosad film.

– Moa Martinsson

– Vilhelm Moberg

När det gäller skrivandet menar Solveig att man ska inte tänka så mycket vad det gäller hur man gör, regler och så vidare. Försök istället hitta glädjen och börja skriva och hitta ditt eget sätt att göra det på. Som röd tråd i sitt eget författarskap menar hon att kanske allt hon skriver på något sätt handlar om att hon vill göra osynliga människor synliga, antingen det gäller unga flickors/kvinnors historia, barn i missbruksmiljö, eller människors vars liv och tillvaro inte så ofta befinner sig i strålkastarljuset. Ett genomgående tema är också att drömmar är viktiga och förändring möjlig.

Solveig Olsson-Hultgren gör också för intresserade uppskattade författarframträdanden. Där berättar hon om sitt författarskap, sina böcker och vägen dit. Ger värdefulla råd och tips till den som vill bli författare samt givetvis svarar på frågor. Skulle ni ha intresse eller vill veta mer om detta så kan ni kontakta Solveig på mejl solveig.o-h@outlook.com alternativt på hennes Facebooksida www.facebook.com/solveigolssonhultgrenforfattare

Avslutningsvis berättar Solveig att inspiration till sitt skrivande hittar hon överallt i livet. Det kan vara det hon ser, läser, människor hon möter, tidningsartiklar – allt som skänker en tanke. När hon väl skriver så vill hon omforma detta till texter som berör läsarna. Vad som kommer från hennes penna framöver återstår att se, men enligt henne själv kan det eventuellt bli en uppföljare till den nyligen utgivna spänningsromanen ”Huset i skogen”. Den som läser får se.

 

Text:

Stefan Larsson

stefanlarsson