Käppar i hjulet

Det skulle ju lugna ner sig nu. Allt skulle bli bättre och jag skulle komma ifatt med mitt skrivande. Jag har köpt tyngdtäcke och jag har försökt sova ordentligt för att få tillbaka en del av orken så jag skulle kunna skriva lite mer på kvällarna.

Det har ju som ni säkert förstår inte gått så bra med skrivandet och redigerandet. Jag är fortfarande kvar i julen. Vilket ställer till det för det blir inte så lätt att hoppa in i den delen av livet. Det ska ju vara en skön känsla att gå in i rollen som författare, det är ju något jag vill och även det här grovjobbet borde ju då vara skoj.

Det här är ju hobbyförfattarens ständiga dilemma, att hela tiden slitas mellan ett brödjobb och att just skrivandet inte är det som man lever av. Då blir det ju lätt att just det senare får stå tillbaka och kanske blir det extra sant när man har mycket att göra på jobbet. Det blir ju svårt att koppla bort verkligheten då.

Annars borde det vara en bra tid att fly bort nu när viruset som inte ska nämnas är på allas läppar. Då skulle det ju vara guld att fly till julen då vi inte ens visste att ett sådant existerade. Eller så skulle man kanske sitta och följa allt med pennan högsta hugg för att ta anteckningar inför kommande dystopiska historier.

Tyvärr är det inte så att jag ens kan drömma om en karantän. Dels för att jag inte vill bli sjuk, feber och skrivande brukar inte vara någon bra kombination för mig, och dels för att jag inte är så bra på att använda stora mängder tid som presenteras för mig. Jag skulle helt enkelt bara lalla bort tiden. Dessutom måste jag, så introvert jag är, träffa folk och då är jobbet ett bra sätt.

Det bästa jag kan göra är att lägga minst en kvart om dagen. Det är vad jag kan få till just nu. Det gör att jag inte kommer lika snabbt framåt. Men jag kommer framåt i alla fall. Fördelen med att inte ha skrivandet som arbete är att jag inte heller har någon deadline förutom den jag själv väljer att sätta upp. Och det måste jag bli bättre på, att inte sätta någon alltså. För fick jag som jag ville skulle jag satsa på att bli klar i slutet på mars. Istället kanske jag skulle sikta på det mer realistiska att bli färdig med manuset runt midsommar. Det finns en realistisk chans för det. Tror jag.

Text: Björn Velander