Välkommen ombord på valfisken

Lugn. Du behöver inte kunna simma, ha läst Aristoteles eller veta vad ett klimax är (utöver något pinsamt ord du helst undviker i fikarummet).

Den dramaturgiska kurvan kallas ibland valfisken, och det är faktiskt helt rimligt. För en berättelse beter sig ofta exakt som en val: den börjar långsamt, rör sig tungt, bygger kraft, gör något stort och oförglömligt – och landar igen.

Många nya författare gör samma misstag:
de hoppar rakt upp i blåshålet, springer förbi stjärten eller glömmer bort att valen också måste ner i vattnet igen. Resultatet? En berättelse som känns stressad, platt eller… avslutas märkligt.

I övningarna som följer ska du:

• rita valar (ja, på riktigt),

• sabotera berättelser med flit,

• och upptäcka att dramaturgi inte är regler – utan syre.

Du kommer inte göra “fel”. Du kommer däremot märka var berättelsen börjar leva.

Redo?
Ta ett djupt andetag.

Rita valen – skriv efter kroppen

Syfte: Förstå varje del av kurvan och varför alla behövs.

Så gör du:

1. Rita en enkel val:

   • Stjärt = Inledning / vardag
     Anna sitter vid köksbordet och rör i sitt kaffe. Det är tisdag, precis som alla andra tisdagar.

   • Rygg = Konflikt
     Telefonen vibrerar. Ett meddelande från hennes syster: “Vi måste prata.”

   • Upp mot ryggen = Stegring
     Anna ignorerar det först. Sedan ett till. Och ett till. Kaffet kallnar.

   • Blåshålet = Klimax
     Hon skriver tillbaka: “Jag kommer ikväll.”
     Hjärtat slår hårt när hon trycker på skicka.

   • Ner mot huvudet = Avtoning
     Hon tar på sig jackan långsamt. Andas djupt.

   • Huvud = Avslut
     När hon låser dörren vet hon att inget kommer vara som innan.

2. Skriv 2–3 meningar per kroppsdel direkt på eller bredvid valen.

Regler:

• Inget får hoppas över.

• Klimax ska vara en handling eller ett val, inte en känsla.

Fundera på…

• Vilken del var svårast att fylla?

• Var kändes det som om berättelsen ”andas”?

Sabotera valen (med flit)

Syfte: Förstå vad som händer när kurvan inte följs.

Så gör du:

Skriv tre minimiberättelser (max 150 ord) om samma situation, men:

1. Val utan stjärt
   – Börja direkt i konflikt, ingen inledning.
   Anna slänger igen dörren och skriker att hon inte orkar ljuga längre.
   Systern stirrar på henne.
   Det blir tyst.
   (Effekt: Dramat händer – men vi bryr oss inte riktigt än.)

2. Val utan blåshål
   – Ingen tydlig klimax, allt bara rinner ut.
   Anna får ett meddelande. Hon funderar. Hon väntar.
   Hon tänker på hur svårt allt är.
   Dagen går.
   (Effekt: Allt byggs upp – men inget avgörs.)

3. Val med huvudet först
   – Avslöja slutet i början.
   Efteråt skulle Anna förstå att detta var dagen allt förändrades.
   Tidigare samma morgon satt hon vid köksbordet med sitt kaffe.
   (Effekt: Nyfikenhet finns, men spänningen läcker.)

Fundera över;

• Vilken version tappade mest kraft?

• Vilken blev förvirrande – och varför?