Tommy skriver för hembygden

Få om någon har dokumenterat sin hembygd såsom Ronnebysonen och Sverigevandraren Tommy Nilsson. Hela tio, mycket uppskattade, böcker har via Tommys penna och kameralins dedikerats till sitt älskade hemlän Blekinge. Ett stort samhällsintresse och en äkta kärlek till människorna, som har besvarats, är en stor del av förklaringen till framgångarna som fört Tommy, i sin gärning, hela 76 000 mil, vilket motsvarar smått ofattbara 19 varv runt jorden, på sin cykel.

Tommy Nilsson blev rikskändis när han vandrade med sin kärra från Smygehuk till Treriksröset 1983. En nätt liten sträcka på 250 mil i ur och skur, som hade knäckt de flesta, men inte Tommy som landade uppdraget och ”Sverigevandraren” var född. Tommy kan skriva en mängd olika yrken på sitt cv, som om det skulle behövas. Men i alla fall skulle där kunna stå brevbärare, elevassistent, handledare i fria aktiviteter i skolan, tidningsbud samt post- och kontorsbud, är bara några exempel på vad mångsysslaren Tommy Nilsson arbetat med. Många har även tagit del av hans mycket uppskattade föredrag.

Det är ett gigantiskt arbete Tommy Nilsson har lagt ner på sin dokumentation. Tio hembygdsböcker har det blivit totalt så här långt. Den första Ronnebyboken kom 1996 och tjugo år senare, 2016, kan Tommy summera åtta Ronnebyböcker och två stycken Blekingeböcker. Trycket har varit stort och sju av böckerna har nu givits ut i nya upplagor. Så vissa paket under julgranen kommer nog att bli hårda i år. Tommys föreläsningar lockar alltid många åhörare och på Centrumbiografen i Ronneby har ett flertalet fullsatta visningar av Tommys bildskatt på den stora duken visats. Där har han berättat om sina möten med människor och det som hänt i Ronneby med omnejd under årens lopp, allt färgat med Tommys underbara berättarglöd och humor. Hans böcker tar oss med på en mäktig resa från företag, affärer, industrier, föreningsliv, sport och nöjesliv. Men även om enskilda människors liv i form av längre porträtt i egna kapitel.

Hur föddes då Tommys intresset för att dokumentera hembygden. För att få svaret får vi backa bandet en bra bit. Tommy berättar:

– När jag var 5-6 år lyssnade jag på äldre människor och deras fantastiska historier, säger Tommy. Den lille gossen spetsade bland annat öronen när hans morfar Hjalmar ”Bussolsson” Olsson från Vieryd och hans kompis Gottfrid Johansson berättade jakthistorier.
– Jag skrev dagbok redan då och har så gjort i 51 år.
– År 1967 skrev min mamma en slogan till en tävling hos O’boy och hon vann två kameror. Min bror Nils-Gunnar och jag fick varsin och där föddes mitt fotointresse.

Tommy har i sina böcker om Ronneby dokumenterat cirka 20 000 personer och räknar vi hela Blekinge så blir siffran mycket imponerande 40 000 intervjuade personer. På frågan på vad som krävs för att orka detta, svarar Tommy:
– Man måste ha en äkta passion, entusiasm och ett enormt tålamod. Ett stort samhällsintresse och en kärlek till människorna, säger Tommy. Detta har lett till att han bland annat i ur och skur genom åren har cyklat ut med alla reklamblad för sina böcker. Detta har renderat i 76 000 cyklade mil, vilket motsvarar makalösa 19 varv runt jorden!

Tommy beskriver själv arbetet med sina böcker som närmst kan beskrivas som en form av annorlunda hembygdsböcker:
– Jag sätter människan före att ta bilder på till exempel spinnrocken. Det gäller att lyssna noga för att på ett korrekt sätt fånga människornas levnadshistorier. Men det ena utesluter givetvis inte det andra.
– När jag arbetar och skriver vill jag vara själv och ha tyst omkring mig. Jag älskar musik men absolut inte när jag skriver.

Hur går du till väga när du träffar de du ska intervjua?
– Med bandspelarens hjälp gör jag en grunduppställning om vad som ska tas upp. Jag avslutar alltid med en öppen fråga, där intervjupersonen får berätta fritt, vilket är mycket intressant. Jag träffar gärna personen jag ska intervjua och skriva om flera gånger för att få in känslan för just den personen, berättar Tommy.

Efter Tommy Nilssons 250 mil långa sverigevandring med sin kärra 1984 var intresset stort runt hans prestation och upplevelser. Hela 120 fullsatta och uppskattade föreläsningar kom att genomföras på temat ”Sverigevandringen” runt om i landet. Vi undrar även lite om hur lätt eller svårt har det varit att hitta förlag som varit villiga att ge ut böckerna, hur har du gått till väga?
– I början så hade jag kontakt med fyra förlag och de godkände manus. De ville dock i förlängningen ändra på för mycket och det gick jag inte med på. Även den ekonomiska biten var inte bra för min del då förlaget skulle ha 92 procent medan jag skulle få 8 procent av intäkterna från försäljningen.

Vad gjorde du då?
– Jag beslutade att ge ut böckerna själv, säger Tommy. Detta har givetvis varit ett stort ekonomiskt risktagande för honom. Man kan också undra hur han hittade rätt i djungeln av tryckerier?
– Det var svårt att hitta rätt. Jag fick tips av dåvarande turistchef på Blekinge Turism, Ann-Louis Liljeberg. Hon visade mig en förstklassig bok om Bornholm som var tryckt hos den kommande samarbetspartnern. Det låg då i Västerås men finns idag på flera orter bland annat i Järfälla i Stockholms kommun och heter Åtta.45 Tryckeri. Det är ett mycket bra tryckeri och vårt samarbete varar än idag. Sju av Ronnebyböckerna har precis nyutgivits och är tryckta där.

Tommy Nilsson är att beskriva som ett levande uppslagsverk. Vi ber honom plocka upp ett roligt minne med en stark profil från de gångna åren.

– Oj det är så många, men ett som dyker upp är från orienteringstävlingen O-ringen 1984, den 23 juli i Bräkne-Hoby i Blekinge som var ett gigantiskt evenemang. Vår älskade boxningsvärldsmästare Ingemar ”Ingo” Johansson var på plats och tävlade. Den fjärde dagen när han sprang så var ”Ingo” plötsligt spårlöst försvunnen i skogen. Det blev stort pådrag och man återfann honom. Han var helt uttröttad men ändå på mycket gott humör, trots att han fick bryta tävlingen. Torbjörn Sunesson, då sportreporter på Radio Blekinge, fick chansen att intervjua Ingo i målområdet och frågade:
– Viket var värst, mötet med Floyd Patterson i VM-matcherna 1959-60 eller de blekingska skogarna?
– De är nog jämt skägg, jag kom utanför kartan och jag var helt säker på att jag var i Danmark, sa en utmattad men glad Ingemar Johansson, en av våra största idrottsmän någonsin.

Tommy Nilssons kärlek till sin hembygd och människorna där är givetvis oomtvistad.
– Jag skulle vilja ge många av dessa spännande människor en hel bok. Att komprimera ner det är tyvärr väldigt svårt och jag skulle väldigt gärna velat gett flera mer utrymme, de har så många spännande historier att berätta, avslutar Tommy. Att trappa ner på tempot verkar inte vara ett alternativ för den här 65-årige ynglingen. Föreläsningar, skrivande, fotograferande och ett nytt engagemang hos en av lokaltidningarna i Blekinge fyller agendan mer än väl. Han meddelar dock att han inte tänker jobba längre än tills han är 90 år, så mot den bakgrunden kan vi nog konstatera, att än har vi många trevliga stunder tillsammans med Tommy ”Sverigevandraren” Nilsson att se fram emot.

Skulle ni ha intresse att införskaffa någon av Tommy Nilssons böcker går ni med fördel in på hans hemsida www.sverigevandraren.k.se Där kan ni även gratis ta del av 2150 stycken av de bilder Tommy tagit genom åren.

 

Text/Foto:
Stefan Larsson