Författarporträtt – MÃ¥rten Dahlrot

Vem är du?
Jag heter Mårten Dahlrot och är lärare och författare. Jag är född och uppvuxen i Karlshamn men har tillbringat det mesta av mitt vuxna liv i Malmö. Sedan några år tillbaka bor jag i ett hus i Skurup med min sambo och tre barn. Jobbar gör jag på Malmö Latin där jag undervisar i Svenska, Skrivande och Religion.

Vad är det mest intressanta i ditt liv just nu?
Under hösten har min novellserie Dahlrotnovellerna kommit ut som ljudböcker. De gavs ursprungligen ut i e-boksformat 2017, men för ett drygt år sedan hörde ett ljudboksförlag av sig och ville ge ut dem som ljud. Det är kul!

Vad eller vem fick dig att börja skriva?
När jag gick sista året på gymnasiet skrev jag en teaterpjäs som specialarbete. Något år senare skickade jag den till Biskops Arnös folkhögskola och kom in på deras dramatikskrivarlinje. Det var under den utbildningen som jag insåg att skrivande var något jag verkligen ville hålla på med.

Hur gammal var du när du skrev din första bok?
Det beror lite på hur man räknar. Om Dahlrotnovellerna gills så var jag runt 35. Min första och hittills enda roman Det jävla djuret blev klar nån gång under 2020. Då var jag 39.

Tycker du att skriva är ett hantverk för ett fåtal eller kan alla skriva?
Skrivande är definitivt ett hantverk, men det är en hantverk som jag tror att alla kan lära sig. Det finns mängder av böcker och kurser som lär ut sånt som är viktigt att veta och tänka på. I övrigt handlar det nog mest om uthållighet. Det tar lång tid att skriva en bok och de flesta behöver hålla på ett tag innan man hittar sin ton och sin stil.

I vilken genre föredrar du att skriva?
Det mesta jag har skrivit har rört sig inom skräckgenren eller i dess ytterkanter. Samtidigt har jag aldrig jag aldrig varit särskilt intresserad av att skrämmas. Det är snarare mötet med det obegripliga som intresserar mig och det behöver inte alltid innebära något otäckt. I mina texter ligger ofta skräcken nära det absurda och komiska. Ibland uteblir skräckelementen helt och då hamnar jag snarare i nån slags magisk realism.

Vilken genre läser du mest?
De enskilda författarna jag läst mest de senaste åren är Stephen King och Neil Gaiman, vilket borde innebära skräck i vid bemärkelse. Samtidigt läser jag väldigt brett. Bland mina fem senaste lästa böcker finns två reportageböcker, två diktsamlingar och en skräckroman. Just nu läser jag om Den unge Werthers lidanden för tredje gången, så att peka ut en genre känns också lite missvisande.

Vilken bok är du mest stolt över?

Den är skruvad och äcklig och rolig på samma gång och flera läsare har sagt att den är bland det sjukaste de läst. Det känns som ett väldigt gott betyg.

Hur gjorde du för att bli utgiven?
Runt 2016 hade jag skrivit ihop tillräckligt med noveller för att göra en novellsamling. Sedan skickade jag helt enkelt runt dem till olika förlag, och till slut fick jag napp.

Har du tagit hjälp av någon – lektör och liknande inför boksläpp?
Jag har några författarkompisar som jag byter texter med. De läser och ger input på sånt som jag har skrivit och jag gör samma sak för dem. Det är otroligt viktigt att ha duktiga och uppriktiga läsare att byta texter med, men jag har aldrig anlitat någon professionell lektör.

När du sätter dig ner och ska skriva – vad är det första du börjar med?
Jag skriver på tåget till och från jobbet så det första jag gör är att sätta på hög musik så att jag inte störs av de andra passagerarna. Jag vill gärna ha en kompakt ljudmatta och sång där jag inte uppfattar texten. Oftast blir det black metal eller något annat med snabba trummor och mycket dist.

Och sen…?
Sen skriver jag. Jag vet ofta i grova drag vad som ska hända och resten hittar jag på längs vägen. Vissa dagar kan jag skriva en sida mellan Skurup och Malmö, andra dagar kommer det bara två rader. Så länge jag känner att berättelsen går framåt spelar det inte så stor roll.

Vilket hinder är det svåraste att komma över i skrivandet tycker du?
Det svåraste för mig är nog bearbetningen. När jag skrivit en berättelse från början till slut inbillar jag mig ofta att den är mer klar än den verkligen är. Det är då det viktigt att ha de där pålitliga och ärliga läsarna som kan peka på textens brister och berätta för en hur mycket arbete som återstår.

Var skriver du helst?
Plats spelar ingen som helst roll för mig. Jag har aldrig haft ett speciell skrivrum i mitt hem eller så, och rent generellt tror jag att det är bra att skaffa sig en låg skrivtröskel. Ju mer krav man har på perfekta skrivförutsättningar, desto större är risken för att man inte kommer skriva alls.

I perioder har jag skrivit nästan enbart på mobiltelefonen. Då kan man skriva när som helst och var som helst. Min roman Det jävla djuret skrev jag till stor del med hjälp av mobilens dikteringsfunktion. Jag pratade in texten i telefonen och den omvandlade orden till text.

Vad har du bredvid dig när du skriver?
Det beror på årstiden. Under sommarhalvåret är det mycket raps, resten av året en väldigt massa skånsk lera.

Allvarligt talat skriver jag där det passar för tillfället och utan någon rekvisita. En dator och en plats att sitta räcker bra. Och i brist på det skriver jag på mobilen.

Vad är dina fem tips till en aspirerande författare?

• Läs mycket. Ett författarskap börjar inte med skrivandet, det börjar med läsning.
• Sänk din skrivtröskel och avdramatisera skrivsituationen. Om man skriver pÃ¥ mobilen medan man väntar pÃ¥ bussen finns det ingen press pÃ¥ att det ska bli bra. DÃ¥ undviker man en massa lÃ¥sningar som kan göra skrivandet svÃ¥rare.
• Separera skrivfas och redigeringsfas. Om man börjar kritisera sin text för tidigt finns det risk för att man stryper det kreativa flödet.
• Skriv trots att det motigt. Det är bättre att skriva en dÃ¥lig mening än ingenting alls. Det värsta som kan hända är att man fÃ¥r putsa upp det dÃ¥liga i redigeringen.
• Ge inte upp. Att skriva handlar väldigt mycket om uthÃ¥llighet. Vill man bli författare behöver man lägga ner mycket tid och ta en hel del refuseringar. Tricket är att fortsätta.

Kan du avslöja något om ditt nästa projekt?
Jag skriver en barnbok som jag hoppas kommer bli någon slags fantasifull korsning mellan Roald Dahl och Neil Gaiman. Den handlar en liten flickas möte med väldigt otrevliga sagoväsen, böckernas magi och en bibliotekarie som inte är riktigt vad hon verkar vara.

Vad heter dina böcker och vart kan vi hitta dem?

Det jävla djuret (2021)

D̦disgubben (2020) Рtredje boken i Sagor f̦r d̦da barn

Det som kommer i natten (2020) Рandra boken i Sagor f̦r d̦da barn

Flickan i h̦rnet (2019) Рf̦rsta boken i Sagor f̦r d̦da barn

Dessutom har jag släppt tio titlar i serien Dahlrotnovellerna. De kom ut 2017 och blev ljudböcker 2022

Filmversionen av en av mina böcker, Dödisgubben

 

Tips på något läsvärt, förutom dina egna böcker såklart?
Jag har precis läst Henrik Johanssons diktsamling “Fruktansvärda arbetsplatser jag besökt och de vackra människor jag där mött”. I poetisk dialogform skildrar han alla arbeten haft i kronologisk ordning. Det är smart och roligt och hela tiden med en kritisk skärpa riktad mot löneslaveriets mekanismer. Nyskapande och klassiskt pÃ¥ samma gÃ¥ng! Och sÃ¥ Detaljerna av Ia Genberg, herregud vilken bra bok!

Du har nu stafettpinnen, vem skulle du vilja att vi intervjuar nästa gång?
Jag tycker ni ska intervjua Jonatan OlofsgÃ¥rd som precis kommit ut med boken “Sommaren tar slut” pÃ¥ nystartade Kraxa förlag.