Vem är du?
Jag heter Kerstin Beckman, och jag är egenföretagare, frilansskribent, civilingenjör och småbarnsförälder. Jag bor med min familj i en mycket liten by i södra Dalarna där jag skriver och distansjobbar.

fotograf A Fryxell Photo

Vad är det mest intressanta i ditt liv just nu?
Det mest intressanta är att rymma från oxveckor och vabruari till mitt nya manus. Förutom det är det att försöka förstå vad ChatGPT och AI berättar om oss människor. (Det jag kommer fram till är att människohjärnan är så fantastiskt komplex, och att det inte finns något som kommer i närheten av vår fantasi, empati och kommunikationsförmåga.)

Vad fick dig att börja skriva?
Jag har alltid skrivit. För ungefär tio år sen tröttnade jag på att hålla mina ord för mig själv. Jag hade då kommit ur en relation som var rätt ordfattig, och jag ville ta mig ur all denna tystnad. Jag började på en skrivkurs på Skrivarakademin och skriva för andra blev allt viktigare.

Finns det någon person som varit viktig för ditt skrivande?
Det finns många. Min första skrivlärare, Maja-Maria Henriksson, som hjälpte mig att börja våga. Mina skrivvänner från kurser jag har gått, som jag har kunnat dela tankar och texter med. Författare jag har läst mycket av.

Hur gammal var du när du skrev din första bok?
Min första hela bok skrev jag när jag var 36-37. Min första utgivna när jag var 45. Tidigare har jag skrivit noveller av olika slag.

I vilken genre föredrar du att skriva?
Hittills har jag rört mig inom genren litterär roman.

Vilken bok är du mest stolt över?
Min debutroman, Tystnaden vid barndomens hav.

Hur gjorde du för att bli utgiven?
Jag har tidigare skickat in manus som inte blivit antaget. Den energi som går åt att hoppas och vänta och möjligen, kanske, passa i en utgivning kändes så fruktlös. Därför valde jag att starta ett eget förlag, Nippe förlag. Jag ville använda den där energin till något konstruktivt istället för till tom väntan. Att styra bokutgivningen var roligt, överväldigande och otroligt lärorikt.

Har du tagit hjälp av någon – lektör, storycoach och liknande inför boksläpp?
Ja, jag har anlitat lektör, redaktör och korrekturläsare. Och så klart sättare och omslagsdesigner.

När du sätter dig ner och ska skriva – vad är det första du börjar med?
Jag häller upp ett glas vatten, tar en klunk och öppnar skrivprogrammet. Därefter tittar jag var jag är i dokumentet och vad jag senast jobbade med.

Och sen…?
Det beror på var jag är i skrivprocessen. När jag är långt inne i manuset brukar jag hela tiden ha manusidéer, frågor och dialoger som jag måste få ner först av allt. Är det mer i början av ett projekt blir det mer sökande. Jag testar scener, funderar på karaktärer, filar på handling. Och när det närmar sig slutet brukar jag ha redigeringsidéer som insisterar på att komma ut.

Tycker du att skriva är ett hantverk för ett fåtal eller kan alla skriva?
Jag tror att alla kan skriva, och jag tror att det är värdefullt för alla att formulera sina tankar i ord. Men jag tror inte att alla är intresserade av eller beredda på att lägga ner allt det jobb som krävs för att skriva för en större publik.

Dramaturgiska kurvan, är det något du anammar i ditt skrivande?
Ja, på sitt sätt. Jag har svårt att skriva när det blir alltför formaliserat. Det finns författare som är fantastiska på att bygga upp ett synopsis och sen bygga upp scener runtomkring. Jag jobbar åt ett lite annat håll – jag har tankar om vändpunkter och slutpunkt, men behöver jobba med karaktärer och scener först för att hitta min historia.

Skriver du kronologiskt eller scen för scen som du sedan ”flyttar” runt?
Jag skriver scen för scen och flyttar runt.

Vilket hinder är det svåraste att komma över i skrivandet tycker du?
Självtvivel. Den där inre rösten som kan komma in och ifrågasätta texten innan den ens finns.

Var skriver du helst och vad har du bredvid dig då?
Vid mitt skrivbord i mitt arbetsrum. Bredvid mig har jag ett glas vatten och en anteckningsbok. Mina vanliga glasögon ligger också där, eftersom jag har börjat använda terminalglasögon. En hög med böcker som jag bläddrar i eller bara tittar på.

Vad är dina fem tips till en aspirerande författare?

  • Träna hantverkets grunder – gestaltning, dramaturgi, karaktärsutveckling, dialog osv. Det är skönt att kunna luta sig mot.
  • Ta ut svängarna – var modig och respektlös kring både teman och stil
  • Ta hjälp, av vänner, av professionella lektörer och coacher, av testläsare. Lyssna på dem, men se till att inte tappa bort dig själv på vägen.
  • Skriv mycket – skriv ner idéer, sidospår, bikaraktärer. Ju mer du vet om din värld, desto bättre är det.
  • Stryk mycket – behåll endast det läsaren behöver veta. Det strukna kommer att göra din värld tydligare för dig själv.

Har du följt de tipsen själv?
Ja, det gör jag, särskilt att både skriva och stryka mycket.

Kan du avslöja något om ditt nästa projekt?
Min debutbok handlade om ensamhet och att på egen hand hantera en mycket utsatt situation. Nu skriver jag om vänskap i en nära framtid, där gamla och nya relationer prövas och utvecklas.

Vad heter dina böcker och vart kan vi hitta dem?

Tystnaden vid barndomens hav

https://www.adlibris.com/se/bok/tystnaden-vid-barndomens-hav-9789152731727

https://www.bokus.com/bok/9789152731727/tystnaden-vid-barndomens-hav/

http://nippeforlag.se/bocker/

Tips på något läsvärt, förutom dina egna böcker såklart?
Flicka, kvinna, annan av Bernardine Evaristo är en bok med ett mycket annorlunda berättargrepp. Vi får möta många olika personer, som hänger ihop som i en stor väv. Genom perspektivbyten får vi se karaktärerna både inifrån och utifrån, och får insyn i många olika livsöden.

Du har nu stafettpinnen, vem skulle du vilja att vi intervjuar nästa gång?

Gabriella Sköldenberg

Gabriella Sköldenberg har skrivit ungdomsromanen Trettonde sommaren.